Skogsgödsling och miljön

Tack vare omfattande forskning finns idag stor kunskap om konsekvenserna av skogsgödsling. Miljöeffekterna har studerats ända sedan 1960-talet. Resultaten visar att rätt utförd skogsgödsling medför liten miljöpåverkan, som dessutom inte är bestående efter effektperioden.

Miljöhänsyn

Mark och vatten

Genom att bara tillföra den mängd växtnäring som beståndet kan tillgodogöra sig och behöver för att öka tillväxten undviks utlakning av näringsämnen. Markens humusförråd ökar med några procent efter en eller två gödslingar under en omloppstid tack vare att en större mängd barr faller till marken.

Vattenkvaliteten påverkas mycket lite om gödslingen utförs på rätt sätt så att vattendrag och våtmarker undantas. Om spridningen sker när växtligheten är aktiv tas största andelen växtnäring upp direkt av växtligheten och om skyddszoner lämnas ogödslade runt bäckar är risken minimal för kväveläckage.

För att skona marken och undvika onödigt slitage och skador på stående skog kör SG-systemets maskiner varannan stickväg.

Mark och vatten

Vegetation

Markvegetationen påverkas till viss del men förändringen är svår att se med blotta ögat.

  • Gräs och örter ökar om de redan är etablerade i beståndet.
  • Blåbär ökar om det inte finns gräs.
  • Mykorrhizan påverkas genom att artsammansättningen förändras under själva effektperioden för att sedan gå tillbaka till stadiet som rådde innan gödslingen. Vissa resultat tyder på att mängden svamp ökar på lång sikt.
  • Lingon ökar om det inte finns blåbär.
  • Lavar och mossor minskar.

Gödslad vegetation är näringsrik och det kan locka betande vilt.

Optimerad användning av skogsgödsel

Skogsgödsling ska bara bedrivas där det gör nytta. Därför sker all spridning genom SG-systemet med GPS-assisterade riktbara spridare. Erfarna och välutbildade maskinförare tar under körningen beslut om variation av gödselgiva och om vilka områden inom beståndet som ska undantas. På det här sättet säkerställs att växtnäringen inte hamnar i skyddsvärda områden.

Exempel på hur SG-systemet utför en kostnadseffektiv skogsgödsling med miljöhänsyn

  1. Hällmark med grunt humusskikt. Ingen gödsling.
  2. Tall av hög kvalitet. Högre gödselgiva.
  3. Stormlucka. Ingen gödsling.
  4. Kärrmark. Ingen gödsling.
  5. Stort lövinslag. Gödsling lönar sig ej.
  6. Skog på kolbotten. Hög näringstillgång – ej gödsling.
  7. Minst 25 meters gödslingsfri zon utmed bäck.
  8. Myrmark. Ej gödsling.
  9. Gran med styltrötter på svartjord. God näringstillgång – ej gödsling.
  10. Känslig biotop med bl a orkidéer, den ska ej gödslas. Lämna 25 meters bred gödslingsfri zon.
  11. 10 meters gödslingsfri zon mot rågång.
  12. Gödslingsfri zon på 10 meter lämnas mot väg.

Skogsgödsling kan motverka växthuseffekten

I takt med sin tillväxt ackumulerar träden kol men i ett långt tidsperspektiv kommer allt kol i biomassan förr eller senare återföras till atmosfären. Den stora potentialen för skog som kolsänka utgörs av att träråvaror kan ersätta andra material vars framställning genererar utsläpp av koldioxid.

Genom att gödsling ökar produktionen, ökar också inlagringen av koldioxid i skogen. Tabellen nedan visar hur mycket koldioxid och energi som en skogsgödsling binder respektive genererar per hektar. Tillväxtökningen efter gödsling motsvarar de gröna siffrorna och de röda siffrorna motsvarar det som gödslingen orsakar i utsläpp och åtgång i energi.

Skogsgödslingens kol och energibalans per hektar i Sverige

Skogsgödsling Enheter CO2 Energi MJ
Tillväxtökning (1 gödsling, bindning) 15 m3sk +10 500 kg +102 500
Produktion av Skog-CAN (utsläpp) 555 kg -550 kg -6 000
Transport av Skog-CAN (utsläpp) 3 liter diesel -8 kg -130
Spridning av Skog-CAN (utsläpp) 5 liter diesel -12 kg -220
Nettobindning =+9 930 kg
Energibalans 15:1

OBS: Uträkningarna i denna tabell baseras på en gödselgiva på 555 kg Skog-CAN (150 kg N/ha)

Tabellen är uppdaterad 2017-05-07

Sammanfattningsvis innebär detta att skogsgödsling av ett hektar skogsmark i Sverige binder ca 10 ton koldioxid /ha netto och lagrar 15 gånger så mycket energi som det går åt att producera, transportera och sprida gödsel. Om hänsyn tas till energin i GROT eller stubbar stiger siffrorna kraftigt.

Källhänvisning till tabellen

  • Frank Brentrup, Yara Research Centre, Hanninghof.
  • Eriksson E et al: Integrated Carbon Analysis of Forest Management Practices and Wood Substition. CAN. J. FOR. RES. 37 (2007).
  • Mats Olsson, SLU, pers. medd.
  • Loviken, G: Föryngring och gödsling av skogsmark ur ett livscykelanalytiskt perspektiv. SLU Umeå. 1994.
  • Dan Malm, Yara AB.

Skogsgödsel med klimatdeklaration

Gödselmedlet, Skog-CAN, produceras av Yara och omfattas av Yaras klimatdeklaration. Klimatavtrycket beräknas utifrån den industristandard som är utvecklad av Fertilizers Europe. Beräkningarna innefattar alla direkta och indirekta utsläpp från de råvaror som ingår i produktionen av specifika gödselmedel, från produktion av råvaror och energi till den slutgiltiga lagringen på fabriksområdet. Alla utsläpp av växthusgaser är inkluderade.

Tack vare ny katalysatorteknologi har utsläppen av växthusgaser från Yaras produktion minskat med 50%. Tekniken räknas som bästa tillgängliga teknik enligt EU:s IPPC-direktiv (Integrated Pollution Prevention and Control).

Till sidans top ↑