Hur mår Lars egen skog ?

Inom lantbruket läggs idag mycket tid och engagemang i att fundera över grödans tillgång på näringsämnen. Grödans näringsinnehåll mäts och analyseras kontinuerligt. Gödselgivorna varieras utifrån förutsättningarna på varje enskild del av fältet, något som är bra för både för ekonomi och miljö.

Ståndortsanpassning skulle vi som jobbar med skog kalla det. Praktiskt skogsbruk har naturligtvis andra förutsättningar men vi kan troligtvis bli bättre. Tittar vi på hur man jobbar på andra sidan Bottenhavet i Finland ser det lite annorlunda ut med klart större fokus på näringsfrågor i det praktiska skogsbruket.

Här får vi följa med vår kollega Lars Wirén på hans näringsanlays i sin egen skog i Trönö på Hälsingekusten. För att verkligen veta hur det står till och för att lära sig mer har han tagit barrprover i två bestånd och skickat till Yaras laboratorium Megalab i Storbritannien. Analysresultaten hittar du längre ner på sidan.

Bestånd 1

Det första beståndet jag tittat på är en självföryngring med 60–65 årig tall. Ståndortsindex T20, grov morän, inget rörligt markvatten. Fröträden avverkades i mitten på 70-talet. Det röjdes tidigt 80-tal, förstagallringen utfördes år 2001 och andragallring 2019. Som väntat, eftersom det är en mager mark, har barren ett lågt kväveinnehåll, 1,15% av torrsubstansen. Tillgången på kväve begränsar tillväxten. Det är lite förvånande att inte fosfor- och kaliumnivåerna ligger högre. Det lär inte vara något problem men jag hade förväntat mig högre värden. Det här beståndet skulle reagera bra på gödsling med Skog-CAN, 150 – 200 kg kväve per ha.
Jag har även bett mina kollegor i Finland om råd om hur dom skulle hantera detta bestånd. Förutom gödsling med kväve och bor som finns i Skog-CAN så rekommenderar de en låg giva av fosfor och kalium. Det är spännande att dom har en annan syn på beståndet. Vi ser inget stöd i svensk forskning för att annat än Skog-CAN med kväve och bor skulle göra nytta.

Bestånd 2

Det andra beståndet som jag har tittat på är ett litet 30 årigt område med i huvudsak tall som växer på en yta där det tidigare förekommit torvhantering. Det är en normal fastmark, grov morän, inget rörligt markvatten. Rester från torvhanteringen gör att jag förväntar oss god tillgång på kväve. Ståndortsindex bedömer vi till T26, eventuellt högre. Det växer bra men har hög förekomst av dubbeltoppar. Tidigare i beståndsutvecklingen var tallarna ”buskiga” trots relativt högt stamantal.

Vad säger då barranalysen om detta bestånd? Som förväntat är tillgången på kväve, men även fosfor och kalium god. Borinnehållet i barren ligger på 3,6 ppm. Beroende på vem man frågar borde det ligga över 4–5 ppm, helst över 8–10. Här har vi troligen orsaken till dubbeltopparna. Liten tillgång på bor relativt övriga näringsämnen, främst kväve. Buskigt växtsätt, äldre tallar som ser ut att vara ”tjäderbetade” granar som ser frostskadade ut anses vara ett tecken på borbrist. De två understa bilderna visar två tydliga exempel.

Utifrån gränsvärden som rekommederas av Braekke (1994) ligger halterna av svavel och koppar i barren på låga nivåer. Idag finns det ingen information som tyder på att det skulle vara ett problem för tillväxten. Om vädret i vinter tillåter skall jag fortsätta med barranalyser från flera bestånd, återkommer då med mera om näringsfrågor i kommande nyhetsbrev.

Barranalyserna har gjorts av Megalab som du når via YARAs webshop https://storese.myyara.com/